Archive

Posts Tagged ‘kreativitet’

Rör på dig!

SR.se rapporterar idag om en studie som visar på ett positivt samband mellan idrott/fysisk aktivitet och prestation under rubriken “Lugnare skollektioner när eleverna haft idrott“. Vilket egentligen inte är någon nyhet? För det visste vi väl redan? Jo, det visste vi. Vi vet att det är så, våra kroppar vet det, våra erfarenheter säger att det är så. Som en god vän sa: “Inte raketforskning direkt. Vem som helst som vart i närheten av ett barn ser ju kopplingen …”

Tyvärr är det ju så att just de som behöver röra på sig mer, tenderar att röra på sig allt mindre. Även om barn- och ungdomsfetman inte ökar, så är det oroväckande många unga människor som är kraftigt överviktiga. Vilket alltså sammanfaller skolprestation (eller snarare brist på …). Att utvecklas med sin egen kropp, att lära sig hantera sin egen kropp har med andra ord en mycket stark koppling till välbefinnande, till mentalt lugn, till förmågan att sitta still, och då inte minst till möjligheten att utvecklas kognitivt. (Däremot råder inte det motsatta sambandet; att övningar i matematik skulle leda till fysisk eller kroppslig mognad. Ofta inte ens att övningar [så som dessa traditionellt ofta bedrivs i skolan] i matematik har någon särdeles stark korrelation till utvecklandet av matematisk kompetens, eller i alla fall inte till ökat intresse för matematik … Ja, jag raljerar. Och jag överdriver. Det är för att öka tydligheten i argumentet, inget annat …)

Dessutom, vilket är särdeles viktigt i sammanhanget, den typ av kreativa kompetenser som redan dagens arbetsmarknad efterfrågar erövras inte via katederundervisning eller repetitiva uppgifter. Snarare handlar det om stödja individen i hennes förmågor, i sin tilltro på sig själv, i lusten till det egna lärandet. Tyvärr ser vi alltför ofta motsatsen där skolan slår ut, fokuserar på problem, och förstärker sociala maktstrukturer.

Men. Eftersom vi vet om dessa samband – det är ju inte raketforskning – vilket ansvar har vi då inte för att stödja våra barn? Med allt från att ställa krav på att skolan tas dessa samband på allvar, till att vi drar med oss barnen ut i skogen (istället för att ägna helgen på något köpcenter). Eller letar geocacher i grannskapet. Eller leker parkour på skolgården. Eller tar fram cykeln. Allt med den inbjudande önskan: Snälla, följ med mig ut. Jag vill så gärna ha ditt sällskap. Vi gör något skoj tillsammans!

Skolan är i kris

January 21, 2011 Leave a comment

Skolan som organisation, som myndighet, eller vad vi nu vill kalla det, är i kris. Väldigt lite av vad som sker där, är egentligen relevant. Visst, det finns värden i det – men med tanke på vilken enorm möjlighet det ligger i att ha (i princip) alla Sveriges barn samlade på en och samma plats 5 dagar i veckan, så är det lätt att se att det skulle kunna vara på andra sätt. Med ett annat innehåll. Och inte minst – och detta tror jag är den springande punkten – en annan syn på individerna där.

Jag har all respekt för alla dessa engagerade, kompetenta, inspirerande lärare som dag efter dag stödjer, hjälper och utmanar våra barn. Som ser dem som de individer de är, med de drömmar de bär på.

Sedan har vi de andra lärarna. Och skolledarna. Och tjänstemännen. Och politikerna. Som verkar drivas av helt andra motiv, än att skapa bästa förutsättningar för varje individ som befinner sig i skolan.

Det underliga är att skolan har så lite relevans. Trots att vi vet att skolan dödar kreativiteten, så fortsätter vi på den inslagna banan. Våga istället lyfta blicken mot andra sätt att tänka, skapa nya sammanhang för skolan. Visa respekt för barnen!

Tänkvärd film, med Ken Robinson!

Om kreativa elever, och hur skolan uppmuntrar dem

January 20, 2011 Leave a comment

Om vi tänker efter (och med en lätt ironisk tvist, naturligtvis), så är väldigt många elever väldigt kreativa i skolan. Och att det är skolan som uppmuntrar dem till det! Se bara vilken enorm kreativitet elever i alla åldrar visar upp för komma undan, för att slippa, för att smickra, för att … Skolan är idag ett system som genom sin form, sin struktur, sin stelhet, sin ovilja till dialog, uppmuntrar till kritiskt tänkande, till revolution. Dock inte i relation till det tänkta lärostoffet – men det är ju redan just förs(t)offat, så varför bry sig. Skolan har nog, i det perspektivet, aldrig varit så utslagsgivande som den är idag: Har du fortfarande energi kvar att protestera, att ifrågasätta och inte minst att skapa egna personliga alternativ, är skolan en mycket god just skola – endast de tuffaste, de mest kreativa, de mest engagerade, klarar det provet. …

Categories: In Swedish, Reflections Tags: ,
%d bloggers like this: