Archive

Archive for March, 2011

“we don’t need better schools, we need to change the school”

Will Richardson at TEDxNYED March 2011 on the need to change a system that no longer holds any relevance for the kids going to school: “Do we want our kids being prepared for their futures by a system that hasn’t fundamentally changed in 125 years?” Kids today learn in networks, making real the Pierre Lévy idea of “collective intelligence”.

Nanook wants change!

“Skolan saknar tydlig vision” – Computer Sweden

March 22, 2011 4 comments

Jag har fått möjligheten att uttala om mig om skolan i Computer Sweden (intressant att se sig själv tolkad från ett annat perspektiv!). “Skolan saknar tydlig vision” – Computer Sweden.

Jag vet att det finns många kompetenta lärare runtom i Sverige. Och spännande satsningar, utvecklingsprojekt, och en massa annat som kommer många svenska barn tillgodo. Hoppas jag inte trampar någon av er på tårna. Snarare är min förhoppning att fler svenska barn/elever skall få komma till en skola som är stimulerande, som är bejakande, som är uppmärksam. Något som tusentals och åter tusentals barn saknar idag.

“Barn ska inte ansvara för barns trafiksäkerhet” – Nyheter P4 Radio Stockholm | Sveriges Radio

March 18, 2011 1 comment

Trafikkontoret Stockholm har tagit sitt ansvar och vill lägga ner skolpoliserna: “Barn ska inte ansvara för barns trafiksäkerhet” – Nyheter P4 Radio Stockholm | Sveriges Radio.

Trafikplaneringschefen Stefan Torsell säger till P4 Radio Stockholm:

12-13-åringar ska inte ansvara för trafiksäkerheten vid skolor säger han.

– Det är de vuxnas ansvar. Det är inte barnens ansvar. Barn ska inte ta ansvar för andra barns säkerhet i trafiken.

Helt rätt. Argumenten om att det inte sker några olyckor där det står skolpoliser, som t.ex. Ann-Marie Bergman kontaktlärare för skolpoliserna i Bromma häver ur sig, visar hur katastrofalt ogenomtänkt systemet med att barn skall agera som trafikväktare är.

Visst behövs barns perspektiv på trafiken, och inte minst för att öka barns säkerhet i trafiken. Men skolpoliserna agerar inte på barnens villkor, de användas som kilar in i en vuxenvärld de på inget sätt har kontroll över. Bilismen är ett problem, och ofta ett stort problem i skolors närområde. Det är vuxenvärldens ansvar att lösa det – förhoppningsvis genom att lyssna på barnen.

Tänk vilket fruktansvärt ansvar som skulle falla på det barn som står skolpolis, när väl en olycka sker!

Vägverket hade för något decennium sedan en satsning, i samarbete med Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, som hette Forska och lära i närsamhället. Där var utgångspunkten att trafiksituationen skulle förändras för att på så sätt öka barnens säkerhet och trivsel. Genom att involvera barnen i forskningen, inte minst genom att stödja deras eget undersökande arbetssätt, skedde en rad mycket intressanta och betydelsefulla förändring.

Med en passning till Trafikkontoret; involvera barnen i trafiksäkerhetsarbetet och var beredda att bygga om trafikmiljön i och kring Stockholms skolor. På det sättet kommer garanterat trafiksäkerheten och vuxenvärldens medvetande om trafikens risker att öka.

#merkateder

Webbplatsen merkateder.se samlar och sammanställer vad som sker på #merkateder. Underbart engagemang kring en oändligt viktig fråga: hur skall skolan utvecklas för att möta de behov och krav som samtidens barn och unga har.

Categories: In Swedish Tags: ,

Katedern som symbol [Elza Dunkels blogg]

På sin blogg Nätkulturer diskuterar Elza Dunkels senaste dagarnas mediala uppmärksamhet kring Björklunds underliga uttalande om katederundervisning: Katedern som symbol.

Elza har många viktiga poänger i sin artikel. Läs den!

Björklund däremot? Som skolminister visar han gång på gång att skola, lärande och barns utveckling vet han föga om. En nostalgisk populist, av värsta sorten. Våra barn förtjänar något bättre – våra barn behöver något bättre.

Kolla här vad folk tycker #merkateder, eller direkt Johan Groths sida.

Graviz & Hernwall: Young people as co-researchers in developing digital media use in Swedish public school

Graviz & Hernwall: Young people as co-researchers in developing digital media use in Swedish public school.

Today Ana Graviz and myself did a presentation at the NERA2011 congress in Jyväskylä, on data from the UNGMODs research project. The presentation, available on prezi (the link above), is based on our co-operation with pupils from a secondary school and how they where introduced to research by way of a crash course in research methods. And, in the end, to become our co-researchers in the UNGMODs research project.

Att byta verktyg för lärande väcker diskussioner om vad lärande är « En skola i tiden

March 10, 2011 2 comments

Sedan slutet av 1990-talet har jag haft förmånen att följa strävanden mot skolutveckling via implementering av IKT. Och ofta ställs då frågan “är det värt det?”, vilket sannolikt är en kortare version av “kan man se resultat i elevernas betyg?”. Eller möjligen “lär sig eleverna mer?”

Svaret på den frågan är; de lär sig andra saker. Skolan som plats och som institution är i hög grad formad efter industrisamhällets kunskapssyn/kunskapskrav. Samtidens samhälle har andra behov, och ställer därför andra krav på skolan.

Hur kan vi då veta om det är värt det? Ja, av det enkla skäl att om vi rör om i grytan, så surrar det till. Om det förs in nya arbetsredskap och inte minst arbetsformer i skolan, är det hart när omöjligt att inte föra en diskussion om pedagogik, om didaktik, om lärande, och om kunskapssyn. Och då är det värt precis varje satsad krona! Precis som Josef Sahlin säger i den här artikeln: Att byta verktyg för lärande väcker diskussioner om vad lärande är « En skola i tiden.

“Att ta i anspråk det okända – mot en flexibel digital grammatik”

I dagarna har artikeln “Att ta i anspråk det okända – mot en flexibel digital grammatik”, som i hög grad bygger på det teoretiska ramverket kring UNGMODs forskningsprojekt, blivit accepterad för publicering i skriftserien Utbildning & Lärande vid Lärarutbildningen, Högskolan i Skövde.

Bl.a. skriver jag:

En flexibel digital grammatik, som tar avstamp i brukarens kreativitet, behöver därför stödja det oväntade och det oförutsägbara. Vilket i första hand är ett perspektiv på människan och hennes förmågor, snarare än tekniken och dess användande. Att betrakta digitala medier som en funktion i människans vardag, är ett annat fokus än att i förhand definiera en uppsättning mer eller mindre mekaniska handhavanden i en tradition av datorkörkort vilka sedan ligger till grund för betygsättning.

Tidskriften går att beställa från Utbildning & Lärandes hemsida. Planerad från tryckpressarna i maj, 2011.

Sportlov

Sportlov är en bra idé – även om dess upprinnelse kanske inte är vad vi tror. I år har jag tillbringat lovet i trakterna av Vemdalen med en veckas utförsåkning. Och varje kväll har barnen stupat i säng. Alldeles underbart att tillbringa hela dagarna utomhus. Backarna kryllar av skidåkare i alla åldrar.

Men, är inte sportlovet på väg att bli en klassfråga? Inte är det precis gratis med en vecka i fjällen, med skidhyra, och allt annat som kommer till. Att barnen inte längre sportar på sportlovet, som det stod i Aftonbladet häromdagen, är ju inte en fråga om vad barnen gör eller inte. För, tänker jag mig, att barnen inte rör på sig (utomhus), är väl snarast en fråga om de gör som sina föräldrar: sitter inne, tittar på tv/spelar data-spel, åker till någon uppvärmd shoppinggalleria. Det är inte barnens beteende som behöver förändras, utan de vuxnas.

Lägg därtill att enligt Rädda Barnen så “växer 11,5 procent av alla barn i Sverige upp i hem där det inte finns pengar att täcka det allra nödvändigaste” (se också DN). Inte tusan har dessa råd till sportlovsresa till fjällen! Tyvärr är sedan flertalet arrangerade sportlovsaktiviteter inomhus, vilket snarare speglar vuxnas beteende än barns. Och alltså är det vuxnas beteende som behöver förändras.

Sportlovet har i ljuset av detta redan blivit en klassfråga! Handlar det också om etnicitet? Vilka gör vad på sportlovet?

 

Categories: In Swedish, Reflections Tags:
%d bloggers like this: